Godkännande av cookies på Lauritz.com

Webbplatsen använder cookies för att komma ihåg dina inställningar, för statistik och för målinriktad annonsering. Informationen delas med tredje part. Cookies används bl.a. för att förbättra din upplevelse, mäta hur de olika delarna av Lauritz.com används och stödja marknadsföringen av våra tjänster. Genom att klicka dig vidare på Lauritz.com godkänner du vår användning av cookies. Läs mer om cookies på Lauritz.com
Kategori  Utropspris 
Tid Showroom
Visa endast deLuxe-varor Visa endast varor på valt språk Visa begagnade varor
Visa
Nyproducerade varor

Robert Jacobsen 1912-1993


Robert Jacobsen (1912–1993) är utan konkurrens den danska bildhuggare som har 1900-talets i särklass mest markanta uttryck. Han vistades redan i formbar ålder i konstnärliga miljöer, t.ex. i Henning Larsens Kunsthandel på Vognmagergade i Köpenhamn. Här träffade han bl.a. Søren Hjorth Nielsen och Wilhelm Freddie. Stor betydelse fick även en utställning 1932 arrangerad på Den Frie i Köpenhamn där Jacobsen såg verk av bl.a. Paul Klee och W. Kandinsky.

Som bildhuggare arbetade han från omkring 1930 först i gasbetong och sedan framförallt i trä. Från 1932 överger han alltmer det naturalistiska uttrycket. Från mitten av 1940-talet arbetar han i granit och marmor, först och främst med fabeldjursmotiv. Senare urholkas blocken alltmer så att materialet ser ut att omsluta hålrummet. Från slutet av 40-talet kommer de svartmålade järnskulpturerna, som består av sammansvetsat järn, att få en avgörande betydelse för Jacobsens förmåga att skapa såväl de eleganta som de kraftfulla 'rumsskulpturer'. Flera av skulpturerna innehåller en rörlig del.

På Kunstnernes Efterårsudstilling (1942–45) ställde Robert Jacobsen ut tillsammans med de vänner som senare skulle bli en del av COBRA: Asger Jorn, Carl-Henning Pedersen och Egill Jacobsen. Men det var framförallt vänskapen och samarbetet med Richard Mortensen, och bådas resa till Frankrike fick en avgörande betydelse för Jacobsen. Efter deras utställning i Köpenhamn på Galleri Tokanten 1946 reste Mortensen och Jacobsen tillsammans till De Danske Kunstneres Hus i Suresnes, nära Paris. De två konstnärerna kom snart i kontakt med Galerie Denise René och den krets av jämnåriga konstnärer som var knuten till galleriet i Paris: Poliakoff, Deyrolle, Dewasne och Vasarely. Plus de något äldre målarna Herbin och Magnelli. Det stringenta nonfigurativa formspråket förespråkades i denna grupp. Robert Jacobsen ställde under de följande åren ut en rad fristående 'rumsskulpturer' i järn men även jänreliefer, de s.k. ”teckningarna i järn”. Samtidig gjorde Jacobsen också en serie arbeten i tusch på papper, där penseldrag och koncisa skrivtecken framhäver hans strävan om att uppnå förenkling även i tvådimensionella verk.

Redan 1935 hade Jacobsen skapat sina första 'dockor' av olika kasserade föremål. Även i Suresnes med omgivningar letade han skrot längs vägar och på lossningsplatser och han lödde ihop föremålen på ett både fantasifullt och finurligt sätt. Dessa omkring 200 'dockor' utstrålar poesi, värme, mod och humor och har dessutom ett element av lek. Lite senare uppstod en rad figurativa reliefer som Jacobsen kallade 'Personnages' eller 'Rencontres' (möten). Dessa kan ha ett groteskt och grymt uttryck. Medan 'dockorna' består av kasserade cykelkedjor, skruvar och liknande, så är 'personagerna' gjorda av grova järndelar och järntrådar. På 60-talet skapade Jacobsen en rad kraftfulla träreliefer och kombinerade trä- och järnreliefer. 1966 fick han (tillsammans med fransmannen Etienne Martin) ta emot det skulpturpriset vid La Biennale di Venezia.

Robert Jacobsen var professor vid Akademie der bildende Künste i München 1962–82 och professor vid Det kgl. Kunstakademis Billedhuggerskoler 1976–83. Han har mottagit en rad fina priser, bl.a. Thorvaldsens-medaljen (1967), Prins Eugen-medaljen (1974) och Ordres des Arts et des Lettres (1987). Jacobsen, som bodde i Frankrike tills han 1969 flyttade tillbaka till Danmark, Tågelund nära Egtved, har ställt ut separat och på tillsammans med andra konstnärer både i Danmark och internationellt. Han har uttryckt sig i tusch på papper, olja på trä, målad gasbetong, handkolorerade etsningar, olja på rispapper, serigrafi, glas samt väggreliefer och skulpturer i materialen järn, trä, marmor och kalksten.

Vidare har Jacobsen skapa en rad monumentalskulpturer, både utomlands och i Danmark, bl.a. i Esbjerg, Odense, Lindø, Billund, Köpenhamn och Ålborg. Utomlands i bl.a. Meymac vid Abbeaye Saint-André, Centre d’Art Contemporain, Frankrike (1991), Skulpturgruppe vid Firma Würth Künzelsau, Tyskland (1992) och avslutningsvis på UNESCO-platsen mittemot Eiffeltornet, Paris (1993).

UNESCO inbjöd sommaren 1992 Robert Jacobsen att skapa den sistnämnda 6 m höga skulpturen. Inbjudan kom efter invigning av skulpturen i Meymac, en tillställning där Francois Barre, den franske kulturministern Langs departementschef, fällde följande kommentar: 'De två största bildhuggarna i detta århundrade är Giacometti och Robert Jacobsen'.